Sigmastocks matematiska investeringsmodeller

FPJ använder sig av Sigmastocks teknik som stöd i sin förvaltning. Tekniken, eller investeringsmetodiken, är en vidareutveckling av så kallas Faktorinvestering. Men vad är Faktorinvestering och hur används det i FPJ powered by Sigmastocks?

Faktorinvestering förklaras enklast med en liknelse. Föreställ dig att du känner dig sjuk och uppsöker sjukvård. Läkaren tar ett antal prover på dig. Allt som är du, som personlighet, relationer, kunskaper och erfarenheter kondenseras ner till ett fåtal siffror som sänka, blodtryck och feber. Och utifrån dessa kan läkaren sedan ställa en diagnos. Förenklingen av hela dig till några tal må vara kraftig, men för att hitta vad som är fel behövs inte din personlighets fulla komplexitet.

Faktorinvesteraren gör på samma vis som läkaren; hen låter ett antal mätetal, som man av erfarenhet vet säger något väsentligt om hur ett företag mår ekonomiskt, sammanfatta hela bolaget. Det tillvägagångssättet blir av nödvändighet mindre omfattande än vad en mer djuplodande analys av bolaget hade varit, men det gör det å andra sidan avsevärt lättare att göra jämförelser med andra bolag. Genom att automatisera såna analyser kan man jämföra de allra flesta större bolag i västvärlden med varandra, för att på så sätt se vilka bolag som i en relativmening är mest köpvärda. På det sättet kan en högre avkastning skapas än vad marknaden i sin helhet genererar.

FPJ powered by Sigmastocks

Faktorinvestering studeras utförligt inom akademin, och tillämpas på många håll inom professionell finansindustri. Den vetenskapliga litteraturen kring ämnet grundades i och med artikeln Fama-French (1993).

De faktorer som FPJ analyserar med hjälp av Sigmastocks är främst:

Marknadsvärde: Detta tal visar ungefär vad det hade kostat att köpa hela företaget, om varje aktie kostat som det pris de handlas för på börsen idag. Fokus ligger ofta mot lite mindre bolag, eftersom den akademiska forskningen pekar mot att mindre bolag avkastar bättre än större över tid.

Kassaflöde: Ett bolags kassaflöde mäter nettot av dess in- och utbetalningar. Det är alltså ett mått på om dess likviditet ökar eller minskar. Typiskt är det bra om ett bolag har högt positivt kassaflöde.

Bokfört värde: Detta mäter värdet på balansräkningen av ett bolags tillgångar minus skulderna. Detta tal är oftast högre, som andel av till exempel marknadsvärdet, för bolag som är stabila och har stora materiella tillgångar som till exempel dyra fabriker och vice versa. Akademisk forskning har kommit fram till att bolag med högre bokfört värde i förhållande till bolagets marknadsvärde avkastar bättre över tid.

Skuldsättning: Ett bolag med låg skuldsättning har antagligen en bra finansiell situation. Samtidigt kan ett bolag med hög skuldsättning ha såväl högtflygande som trovärdiga planer om en framtida kraftig tillväxt. Med andra ord, det är inte självklart vad man vill att ett bolags skuldsättning ska vara, men fokus ligger i detta fall på bolag med lite lägre sådan.

Utdelning: Om ett bolag delar ut pengar eller inte beror typiskt sett på deras förmåga att tjäna pengar, och höga utdelningar är ofta en god indikator på ett bolags stabilitet. Samtidigt finns det fantastiska företag som nästan aldrig ger utdelning, då de tycker att de behöver pengarna inom bolaget för att kunna växa på det sätt som de vill. I FPJ powered by Sigmastocks kan kunden själv välja om hen vill ha fokus på högutdelande bolag eller inte. Annars läggs ingen större vikt vid denna faktor.

PE-tal: Detta tal mäter hur många av ett bolags årsvinster som man måste betala för att köpa det. Självklart vill man kunna köpa ett bolag så billigt som möjligt, men ett alltför lågt PE-tal visar också på att marknaden inte tror på bolaget. Detta är inte alltid bra och i denna förvaltning tolereras ofta lite högre PE-tal, helt enkelt genom insikten att kvalitet kostar.

Vinsttillväxt: Detta mått används för att uppskatta vad olika bolags respektive vinster kommer att vara kommande år, och skattas utifrån historiska data. Självklart är ökande vinst bra, men samtidigt är det inte säkert att en hög vinsttillväxt kommer att hålla i sig och ge upphov till höga vinster i framtiden. Det går att hitta jättefina bolag som har både hög respektive låg vinsttillväxt, och kunden kan själv välja vilket fokus hen vill ha.

Momentum: Ordet kommer från engelskan motsvarighet till fysikens rörelsemängd (för de som minns vad det betyder). I korthet betyder det att aktier som gått upp mycket i pris under en period tenderar till att fortsätta göra så. I FPJ powered by Sigmastocks premieras en uppåtgående trend i aktiens prisutveckling men inte till den grad att det blir avgörande för portföljernas sammansättning.

Vinstmarginal: Betyder att ett bolag kan ta bra betalt för sina produkter relativt vad dessa kostar att producera och distribuera. De kommer då inte vara så känsliga för till exempel ökad konkurrens eller höjda råvarupriser. Vilket såklart är värdefullt för investerare att veta. Av bland annat det skälet föredras även bolag med hög vinstmarginal.

Faktorerna samverkar på ett komplext vis. Det gör att olika faktorer kan ”släcka ut” varandra, med ogynnsamt resultat som följd. Ett exempel är: anta att du vill investera i billiga bolag med hög vinsttillväxt, hög vinstmarginal, låg skuldsättning och bra kassaflöde. Sådana bolag finns inte då de egenskaper du önskar motverkar varandra. Detta tas hänsyn till i optimeringen, där olika faktorer får samverka genom Sigmastocks speciellt utvecklade metodik, som hjälper FPJ att bättre få fram värde ur den information som faktorerna innehåller.

Vill du starta ett sparande? Läs mer om FPJ powered by Sigmastocks och kom igång här


Fama, E. F.; French, K. R. (1993). "Common risk factors in the returns on stocks and bonds". Journal of Financial Economics. 33: 3–56.

Sigmastocks

Artiklar skrivna av Sigmastocks team.