Börsåret 2020
Nu lämnar vi 2020 bakom oss. Ett år som inneburit stora förändringar i vardagen för de allra flesta av oss. Trots detta blev det ett förvånansvärt bra börsår. Hur kan det komma sig när vårdpersonal jobbar långa arbetspass i skyddsmask, restaurangbranschen går på knäna och många jobbar hemifrån?
Att 2020 blev ett bra börsår kan tyckas aningen märkligt. Hur kommer det sig när vårdpersonal sliter, branscher går på knäna och såväl elever som många anställda jobbar hemifrån. Jo, en huvudorsak är att de bolag som utgör kapitalmarknaderna är stora. Och de som i huvudsak har påverkats av krisen är mindre företag och låginkomsttagare inom tjänstesektorn.
Andra orsaker som nämns är att vaccin mot covid-19 började bli klara under årets slut. Att detta skulle orsaka börsuppgångar känns däremot bara rimligt om börsen först gått ner en hel del sedan covid-19 dök upp, vilket inte var fallet. Desto mer troligt är antagligen att centralbanker har tryckt ner räntorna till cirka noll – vilket närmast mekaniskt driver upp priser på tillgångar som till exempel aktier och fastigheter. Samtidigt har man stöttat den privata obligationsmarknaden, vilket är en mycket tydlig hjälp för större bolag.
De fördelar som ett drygt decennium av nollräntor ger är uppenbara; högkonjunktur och börsuppgång. Nackdelarna är lite mer dolda. Det finns såklart en risk att skattebetalare i alla västländer till slut tröttnar på att elda på ständigt stigande aktiemarknader. I spåren av en andra våg av covid-19 finns även risker för konkurser eller politiska kriser. Inget av det behöver såklart ske, särskilt inte 2021, då de kraftiga stimulanserna antagligen kommer att fortsätta driva aktiemarknaderna till nya höjder. Samtidigt vet vi att en börsuppgång inte kan vara för evigt. Särskilt inte om den drivs av lånade pengar.